WHO<\/a>\u00a0har varit orolig f\u00f6r den globala \u00f6kningen av n\u00e4rsynthet. 2015 var jag inbjuden som expert, n\u00e4r man uppr\u00e4ttade WHO:s rapport om en oroande \u00f6kning av n\u00e4rsynthet. Efter det h\u00e4r m\u00f6tet grundade man en internationell grupp av n\u00e4rsynthetsforskare\u00a0IMI<\/strong>\u00a0(International Myopia Institute<\/a>), d\u00e4r jag \u00e4r med.\u00a0 IMI har publicerat flera \u00f6versikter om n\u00e4rsynthet. I en av de sista publicerade IMI tillsammans med Europeiska styrelsen f\u00f6r oftalmologi en \u00f6versikt om n\u00e4rsynthet, dess olika behandlingar och behandlingstester.<\/p>\n N\u00e4rsynthet beror strukturellt p\u00e5, att \u00f6gonet v\u00e4xer f\u00f6r l\u00e5ngt i f\u00f6rh\u00e5llande till hornhinnans och linsens brytningsf\u00f6rm\u00e5ga. Optiskt korrigeras n\u00e4rsynthetens brytning med konkava linser allts\u00e5 med sk. minusglas.<\/p>\n N\u00e4r jag b\u00f6rjade som \u00f6gonl\u00e4kare f\u00f6r skolelever i Jyv\u00e4skyla p\u00e5 Mellersta Finlands centralsjukhus i skiftet mellan 1970-1980, var patienterna i huvudsak n\u00e4rsynta skolelever. Skoleleverna och deras f\u00f6r\u00e4ldrar fr\u00e5gade n\u00e4stan dagligen, vad n\u00e4rsynthet beror p\u00e5, hur den framskrider och om man kan p\u00e5verka framskridandet av den. P\u00e5 de h\u00e4r fr\u00e5gorna fanns inga entydigt allm\u00e4nt godk\u00e4nda svar.<\/p>\n Uppfattningen som r\u00e5dde d\u00e5 var, att \u00e4rftlighet \u00e4r en betydande orsak till n\u00e4rsynthet. Epidemologiska uppt\u00e4cker fr\u00e5n en l\u00e5ng tid h\u00e4nvisade dock till, att l\u00e4sning och n\u00e4rarbete \u00e4r signifikant associerade med n\u00e4rsynthet. Ganska allm\u00e4nt antog man, att ackomodationen (anpassning) av \u00f6gats lins som r\u00f6r n\u00e4rarbete \u00e4r en betydande faktor som \u00f6kar n\u00e4rsynthet. P\u00e5 basis av ovan n\u00e4mnda rekommenderade man oftast anv\u00e4ndning av glas\u00f6gon f\u00f6r n\u00e4rsynta, d\u00e4r man inte helt korrigerade n\u00e4rsyntheten och d\u00e4r man vid l\u00e4sning till och med rekommenderade anv\u00e4ndning av plusglas\u00f6gon. P\u00e5 basis av dessa antaganden b\u00f6rjade jag n\u00e4rsynthetsforskningar som fortfarande forts\u00e4tter.<\/p>\n Som objekt f\u00f6r min f\u00f6rsta n\u00e4rsynthetsforskning var medel\u00e5ldriga m\u00e4n i Mellersta Finland. I den ifr\u00e5gavarande unders\u00f6kningen konstaterade man, att n\u00e4rsynta hade ut\u00f6vat mer l\u00e4sning och mindre frisksportande i sin barndom \u00e4n de som inte var n\u00e4rsynta. De hade dessutom en l\u00e4ngre utbildning och h\u00f6gre yrkesposition. Som vuxna l\u00e4ste och utf\u00f6rde de n\u00e4rsynta mer n\u00e4rarbete. Till sina fysiska egenskaper var de smalare och lite l\u00e4ngre \u2013 dessutom hade de b\u00e4ttre syreupptagningsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r personer, som inte var n\u00e4rsynta. I kognitiva tester presterade de n\u00e4rsynta b\u00e4ttre \u00e4n kontrollgruppen. De h\u00e4r skillnaderna f\u00f6rklarade i huvudsak en h\u00f6gre utbildningsniv\u00e5 hos de n\u00e4rsynta.<\/p>\n I Mellersta Finlands centralsjukhus p\u00e5b\u00f6rjades ett behandlingstest 1983, d\u00e4r man str\u00e4vade efter att utreda om man kan f\u00f6rdr\u00f6ja framskridandet av n\u00e4rsynthet hos n\u00e4rsynta skolelever, om man l\u00e4ste utan glas\u00f6gon eller anv\u00e4nde bifokala glas\u00f6gon d\u00e4r l\u00e4sdelen var svagare \u00e4n delen f\u00f6r fj\u00e4rrsyn. I den tre\u00e5riga uppf\u00f6ljningen konstaterade man bland annat, att l\u00e4sning utan glas\u00f6gon eller anv\u00e4ndning av bifokala glas\u00f6gon inte f\u00f6rdr\u00f6jde framskridandet av n\u00e4rsynthet. Det mest rekommenderbara var att anv\u00e4nda glas\u00f6gon, d\u00e4r man helt hade korrigerat n\u00e4rsynthet. Ackomodation som r\u00f6r n\u00e4rseende f\u00f6rklarade allts\u00e5 inte framskridandet av n\u00e4rsynthet. En snabbare framskridande av n\u00e4rsynthet var f\u00f6rknippad med mycket l\u00e4sning och n\u00e4rarbete, kortare l\u00e4savst\u00e5nd och mindre frisksportande.<\/p>\n Vid epidemologiska unders\u00f6kningar som utf\u00f6rdes under samma tidpunkt unders\u00f6kte man f\u00f6rekomsten av n\u00e4rsynthet hos personer f\u00f6dda mellan 1937 och 1957. I den yngre \u00e5ldersgruppen var n\u00e4rsynthet betydligt vanligare. I b\u00e5da \u00e5ldersgrupperna hade n\u00e4rsynthet samband med l\u00e4ngre utbildning och h\u00f6gre yrkesposition.<\/p>\n I unders\u00f6kningen som utf\u00f6rdes p\u00e5 elever i f\u00f6rsta, femte och \u00e5ttonde klass i Mellersta Finland framkom, att n\u00e4rsynthet var s\u00e4llsynt i de h\u00e4r tre \u00e5ldersgrupperna n\u00e4r det dagliga n\u00e4rarbetet inte \u00f6verskred en timme om dagen utanf\u00f6r skoltiden. I f\u00f6rsta klass var f\u00f6rekomsten av n\u00e4rsynthet 1 %, i femte klass 3 % och i \u00e5ttonde klass 18 %. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt var andelen n\u00e4rsynta 4 %, 21 % och 37 % om det dagliga n\u00e4rarbetet var 3 timmar eller mer. Man kunde konstatera att n\u00e4rsynthet \u00e4r s\u00e4llsyntare ju mer tid som anv\u00e4ndes till frisksportande.<\/p>\n Min observation som utf\u00f6rts i \u00f6ver 20 \u00e5r visade att hos h\u00e4lften av de som fr\u00e5n b\u00f6rjan blev n\u00e4rsynta vid 8\u201312 \u00e5rs \u00e5lder, framskred inte n\u00e4rsynheten l\u00e4ngre efter 20 \u00e5rs \u00e5lder, medan n\u00e4rsynheten hos den andra h\u00e4lften fortsatt framskred efter det \u00e4ven i vuxen \u00e5lder. En tidig start\u00e5lder f\u00f6r n\u00e4rsynthet prognostiserade starkast en sv\u00e5r n\u00e4rsynthet i vuxen \u00e5lder. Ju sv\u00e5rare n\u00e4rsyntheten utvecklas, desto st\u00f6rre risk finns f\u00f6r \u00f6gonsjukdomar som r\u00f6r n\u00e4rsynthet, som den tidigare n\u00e4mnda gr\u00e5starren, glaukom, n\u00e4thinneavlossning och \u00e4rftliga f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 n\u00e4thinnan.<\/p>\n F\u00f6r att utreda n\u00e4rsynthetens arvsmassa grundade man en internationell forskningsgrupp f\u00f6r genetik,\u00a0CREAM<\/strong>, dit \u00f6ver 50 forskningsgrupper fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden h\u00f6r. Som en del av den har vi i flera publikationer utrett brytningsfelens genetik. I v\u00e5ra unders\u00f6kningar har vi hittat hundratals gener som h\u00f6r till \u00f6gats brytningsfel, vilka \u00e4nd\u00e5 bara f\u00f6rklarar cirka 20 % av \u00e4rftligheten f\u00f6r brytningsfel, och under 10 % av n\u00e4rsyntheten.<\/p>\n I \u00e5r publicerades en unders\u00f6kning, d\u00e4r man konstaterade, att gemensamma genetiska mekanismer reglerar normalbrytning och mild n\u00e4rsynthet, men likv\u00e4l hittas en gemensam genetisk mekanism f\u00f6r b\u00e5de mild som sv\u00e5r n\u00e4rsynthet.<\/p>\n F\u00f6rekomsten av n\u00e4rsynthet \u00e4r som bekant betydligt h\u00f6g speciellt i flera \u00f6st- och sydostasiatiska l\u00e4nder. Tidigare antog man att detta berodde p\u00e5 genetiska skillnader. I v\u00e5ra genetiska unders\u00f6kningar har man dock inte hittat n\u00e5got som bekr\u00e4ftar detta. N\u00e4r vi j\u00e4mf\u00f6rde framskridandet av n\u00e4rsynthet hos finska och singaporianska skolbarn, konstaterade vi att tidig start\u00e5lder f\u00f6r n\u00e4rsynthet var den viktigaste faktorn som prognostiserade ett snabbare framskridande av n\u00e4rsynthet i b\u00e5da grupperna. Barnen i Singapore l\u00e4ste mer och frisksportade mindre \u00e4n de finska barnen, och hos dem startade n\u00e4rsyntheten tidigare. \u00d6verraskande nog framskred n\u00e4rsyntheten snabbare hos finl\u00e4ndarna \u00e4n hos barn i samma \u00e5lder i Singapore.<\/p>\n Silm\u00e4s\u00e4\u00e4ti\u00f6 har under flera \u00e5r st\u00f6tt mina n\u00e4rsynthetsforskningar med\u00a0stipendier<\/a>. I Finland finns inga uppgifter om vilken f\u00f6rekomsten av n\u00e4rsynthet \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande. Silm\u00e4s\u00e4\u00e4ti\u00f6 har nyligen beviljat min forskningsgrupp ett stipendium f\u00f6r en n\u00e4rsynthetsunders\u00f6kning av v\u00e4rnpliktiga, vars syfte \u00e4r att reda ut f\u00f6rekomsten av n\u00e4rsynthet och faktorer som r\u00f6r n\u00e4rsynthet. P\u00e5 grund av den nuvarande epidemisituationen har man varit tvungen att flytta fram starten p\u00e5 unders\u00f6kningen med ett drygt \u00e5r.<\/p>\nHur blev jag n\u00e4rsynhetsforskare?<\/h2>\n
Resultat fr\u00e5n mina n\u00e4rsynthetsforskningar<\/h2>\n
Genernas betydelse f\u00f6r utveckling av n\u00e4rsynthet<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.silmasaatio.fi\/wpc\/uploads\/2024\/11\/Olavi-Parssinen-LL-Silmatautien-erikoislaakari-Dosentti-min-225x300-1.jpg\")
<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.silmasaatio.fi\/wpc\/uploads\/2024\/11\/shutterstock_110646368-Olavi-likinakoisyys-1380x564-1.jpg\")
<\/p>\n